Danskarnas intag av vitaminer och mineraler

Perspektiv Nr. 2-2009

Av Lone Banke Rasmussen, fil.dr., seniorforskare på avdelningen för näringslära, Livsmedelsinstitutet på DTU, Köpenhamn

I allmänhet ligger danskarnas intag av vitaminer och mineraler nära eller över det rekommenderade intaget. I synnerhet har intaget av folat och C-vitamin ökat under de senaste åren. Om man äter en varierad kost och får i sig tillräckligt med energi får de allra flesta sitt behov av vitaminer och mineraler uppfyllt.

Intaget av vitaminer och mineraler i Danmark undersöks regelbundet i landsomfattande kostundersökningar. Den senaste publicerade informationen samlades in under perioden 2000–2004(1).

Intaget av vitaminer och mineraler genom kosten hos vuxna i förhållande till vad som rekommenderas anges i tabell 1 och för barn i tabell 2. I allmänhet ligger intaget av mikronäringsämnen nära eller över planeringsnormen (rekommenderat intag(1)). För A-vitamin, riboflavin, niacin och B12 samt mineralerna kalcium, fosfor och jod är intaget högt. Intaget ligger på en acceptabel nivå för E- och C-vitamin, tiamin, B6 och folat samt mineralämnena magnesium, zink, selen och kalium. D-vitaminhalten i kosten är generellt låg, och halten järn ligger under den rekommenderade för kvinnor i fertil ålder.


1. Definition av begreppen rekommenderat intag (RI), genomsnittligt behov (AR) och nedre gräns för intag (LI)17: Rekommenderat intag beräknas som genomsnittligt behov plus 2 standardavvikelser. Genomsnittligt behov är det intag som uppfyller behovet hos 50 % av den friska befolkningen i en ålders- och könsgrupp. AR används för att bedöma tillräckligheten av ett intag i en befolkningsgrupp, medan RI är det intag som uppfyller behovet hos nästan alla personer i en befolkningsgrupp. Utöver detta används begreppet nedre gräns för intag (LI) som avser den nivå under vilket intaget kan vara otillräckligt och kan medföra bristsymtom hos vissa individer.

Från 1995, då det också utfördes en landsomfattande kostundersökning, och fram till 2000–2002 har det bara skett små förändringar i danskarnas intag av mikronäringsämnen(2). Den mest markanta förändringen har skett i intaget av jod, som har ökat avsevärt, främst på grund av jodberikningen (se nedan). Intaget av folat och C-vitamin har ökat med 20–48 %. Detta anses bero på att danskarnas intag av frukt och grönsaker har ökat. Det har inte skett någon större minskning i intaget av något näringsämne. Vid en jämförelse av de två kostundersökningarna kan man dock se ett minskat intag av A-vitamin. Detta anses inte bero på att intaget har ändrats, utan på att sättet som halten av A-vitamin i livsmedel beräknas på har ändrats. A-vitaminaktiviteten av β-karoten beräknas nu som 1/12 mot 1/6 tidigare.

Om man äter någorlunda varierat och om man får tillräckligt med energi är det inga problem att täcka sitt behov av vitaminer och mineraler, med undantag för de två som nämndes ovan. Genom att jämföra de lägre intagen (femte percentilen) med det genomsnittliga behovet kan man se att det för en del av näringsämnena finns vissa personer som har ett intag som ligger under det genomsnittliga behovet. För en del av de här personerna kan det låga intaget bero på underrapportering och inte på ett faktiskt lågt intag.

Kostundersökningar i de övriga nordiska länderna(3, 4, 5) har utförts med hjälp av tre olika metoder. Detta, i kombination med eventuella skillnader i livsmedelsdatabaserna som ligger till grund för beräkningarna, gör det svårt att jämföra intaget av näringsämnen mellan länderna. I stora drag finns det inga skillnader i intaget av mikronäringsämnen i de fyra länderna. Järnintaget hos kvinnor och D-vitaminintaget hos alla personer är under det rekommenderade i alla länder, medan intaget av övriga näringsämnen generellt sett är tillräckligt.

Utbredd användning av kosttillskott
Användningen av kosttillskott är mycket utbredd hos den danska befolkningen, och cirka 60 % av kvinnorna och 50 % av männen tar kosttillskott(1). Användningen av kosttillskott är högst hos barn upp till 11 år, lägst hos tonåringar och ökar därefter med stigande ålder. En stor del av de kosttillskott som tas är vanliga multivitamin-/mineraltabletter. Om intaget av mikronäringsämnen från dessa kosttillskott räknas med är det genomsnittliga intaget av alla vitaminer och mineraler, med undantag för D-vitamin, högt för både män och kvinnor.

Om intaget av mikronäringsämnen från kosten för de som tar kosttillskott jämförs med det för dem som inte tar kosttillskott kan man generellt sett iaktta ett något högre intag hos de vuxna som tar kosttillskott än hos dem som inte tar något(1, 6). Det innebär att det är de som redan i förväg har den mest varierade kosten och alltså minst behov som tar kosttillskott. Denna skillnad ses inte hos barn(1) och unga (opublicerade resultat). Om man ser på gruppen som inte tar kosttillskott ligger intaget av näringsämnen också hos denna grupp allmänt sett högre än det genomsnittliga behovet (AR)(1).

Lågt intag av vissa mikronäringsämnen
Intaget av D-vitamin ligger helt klart under det rekommenderade i Danmark. Eftersom vi får större delen av vårt D-vitamin från solljuset är ett lågt intag inte nödvändigtvis lika med brist på det här speciella vitaminet. D-vitaminstatus kan bedömas genom att halten av 25-hydroxy-D-vitamin i blodet mäts. I Danmark är den officiella gränsen för brist en koncentration av 25-hydroxy-D-vitamin i blodet på under 50 nmol/l. Om detta gränsvärde utgör grunden har cirka 70 % av danskarna D-vitaminbrist under vinterhalvåret (opublicerade resultat).

Under de senaste åren har det skrivits mycket om D-vitamin. Låg D-vitaminnivå har förknippats med en ökad risk för en rad sjukdomar. Det finns dock många ouppklarade frågor när det gäller D-vitamin. Det har utförts väldigt få randomiserade studier av D-vitamintillskotts förebyggande effekt på olika sjukdomar, och därför finns det få praktiska bevis för att D-vitamin eventuellt har sjukdomsförebyggande egenskaper. Mest väldokumenterat är att D-vitamintillskott i kombination med ett kalciumtillskott minskar risken för fallolyckor hos äldre och minskar risken för osteoporos(7).

I Danmark rekommenderas D-vitamintillskott till äldre, till mörkhyade invandrare och andra som inte får tillräckligt med sol, samt till spädbarn(7).
D-vitaminberikning diskuteras. För tillfället är det få produkter som berikas frivilligt, t.ex. vissa sorters margarin. De befintliga rekommendationerna diskuteras nu i en arbetsgrupp som beräknas avsluta sitt arbete den 1 maj 2010.

Lågt D-vitaminintag och låg D-vitaminstatus är vanligt i alla europeiska länder. I Sverige är det obligatoriskt att berika margarin, och sedan 2007 också mjölk, med D-vitamin. I Finland är det också obligatoriskt att berika mjölk och margarin med D-vitamin, medan det är frivilligt i Norge.

Målinriktad berikning med jod
Ett annat näringsämne som danskarna tidigare hade brist på är jod. Före 1998 var jodintaget i allmänhet lågt vilket visade sig genom en hög förekomst av struma (förstorad sköldkörtel) och ämnesomsättningssjukdomar. Av den här anledningen beslutade man att införa jodberikning. 1998 kunde allt salt jodberikas på frivillig basis, men 2000 ändrades detta till en obligatorisk berikning av hushållssalt samt salt som används vid brödtillverkning. Innan berikningen infördes genomfördes en större undersökning av jodintaget, som bedömdes genom utfällningen i urinen samt med hjälp av en livsmedels-enkät. Dessutom mättes sköldkörtelns storlek, ämnesomsättningshormoner osv(8, 9).

På så vis har det varit möjligt att följa effekten av jodberikningen. Efter jodberikningen har jodintaget stigit med cirka 50 µg per dag, så intaget ligger nu omkring det rekommenderade(10). Samtidigt har sköldkörtelns storlek minskat, och färre har förstorad sköldkörtel(11). Jodberikningen medförde en tillfällig, svag ökning i förekomsten av hypertyreos (för hög ämnesomsättning), men denna ökning följdes av en minskning, så nu är förekomsten lägre än före jodberikningen(12).

Dessutom har man kunnat se en liten ökning i förekomsten av hypotyreos (för låg ämnesomsättning), men totalt sett är förekomsten av hypotyreos låg i Danmark. Man förväntar sig att det tar en generation innan man kan se den totala effekten av jodberikningen, samtidigt som effekten är avhängig av att det mesta saltet även i fortsättningen berikas med jod. Det är bara obligatoriskt att berika salt som framställs i Danmark, och därför går det att hitta hushållssalt som inte berikats med jod i butikerna. På samma sätt är det obligatoriskt att berika bröd som framställs i Danmark, medan importerat bröd inte behöver vara berikat.

Jodberikning av salt används i många länder och Danmark var det sista landet i Europa som införde jodberikning av salt. Det är dock långt ifrån i alla länder som jodberikningen har varit så målinriktad som i Danmark. I Norge berikas hushållssaltet med endast 5 µg/g, medan mängden i Danmark är 13 µg/g och i Sverige innehåller salt 40-70 µg jod/g.

För lågt intag av järn hos kvinnor i fertil ålder
Hos kvinnor i fertil ålder ligger intaget av järn i stort sett under det rekommenderade hos alla, medan järnintaget också är lågt hos en del unga.
2–4 % av kvinnorna i fertil ålder har järnbrist(13). I ett utkast till en rapport från engelska Scientific Advisory Committee on Nutrition ifrågasätts järnrekom-mendationen, eftersom järnstatus i blodet hos de flesta är tillfredsställande trots intag under det rekommenderade. Dessutom har studier inte visat särskilt bra överensstämmelse mellan järnintag, däri-bland järntillskott, och järnstatus. I Danmark rekommenderas inte att ta järntillskott, såvida inte järnbrist eller låga järndepåer har påvisats genom blodprov.

Tillräckligt med folat från kosten
I allmänhet får danskarna tillräckligt med folat från kosten. Kvinnor som vill bli gravida rekommenderas ett tillskott på 400 µg folsyra dagligen utöver intaget genom kosten för att minska risken för att bli gravid med ett foster med neuralrörsdefekter. På flera platser i världen har man börjat med obligatorisk berikning av bland annat spannmålsprodukter med folsyra för att minska denna risk. Det gäller dock inte i något europeiskt land, även om det har diskuterats i flera länder, bland annat Danmark, Norge och Sverige.

Man har tidigare förväntat sig att folsyra kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, eftersom ett tillskott av folsyra minskar mängden homocystein i blodet. Homocystein anses vara en riskfaktor för hjärtkärlsjukdomar. Dock har de flesta randomiserade studier som publicerats under de senaste åren inte kunnat påvisa en skyddande effekt av folsyratillskott när det gäller hjärtkärlsjukdomar. Dessutom finns det en misstanke om att ett ökat folsyreintag (inte folat från kosten – enbart syntetisk folsyra) kan öka risken för främst tarmcancer(14, 15). Detta är orsaken till att man har valt att inte börja med obligatorisk folsyraberikning i till exempel Irland och England, som annars var planen. I flera länder, dock inte i Danmark, finns det redan en del produkter som producenterna själva har valt att berika med folsyra.

Som i de flesta europeiska länder, däribland de nordiska, rekommenderas kvinnor som planerar att bli gravida, fortfarande ett tillskott på 400 µg folsyra dagligen från dess att graviditeten planeras till graviditetens 12:e vecka. Det är dock bara en liten del av kvinnorna som följer den här rekommendationen. En undersökning har visat att enda