De oberäkneliga individualisterna

Perspektiv Nr. 1-2000

Av journalist Marianne Schjøtt Arestrup

Unga mellan 13 och 25 år är näringsmässigt en brokig skara, både i fråga om matvanor och beteende. Genom att de befinner sig i ständig förändring är de svåra att beräkna.

Unga mellan 13 och 25 år är sinsemellan mycket olika, såväl mognadsmässigt som socialt och fysiskt. De kan inte betraktas som en homogen grupp, vilket gör att upplysningsinsatsen bör vara individuell och mångsidig.

Uteslutande hamburgare och cola ena dagen, vegetariskt nästa dag och fasta den tredje dagen. Ungdom är ett annat ord för föränderlighet. Denna utvecklingsmässiga elasticitet gör att det är nästan omöjligt att studera och utläsa något av de ungas kostvanor och beteende inom såväl närings- som hälsoområdet.

Det som är sant för den ene är långt ifrån verkligheten för bänkgrannen. Ungdomars oberäknelighet bekräftas också i den senaste undersökningen av danskarnas hälsa från analysinstitutet AC Nielsen AIM, där huvudslutsatserna presenterades i september. – Vi har inte samma grepp om de unga som vi exempelvis har om 50-åringarna, säger seniorkonsulenten Lotte Velløv vid AC Nielsen AIM.

– Att ungdomsgruppen mellan 13 och 25 år är svårare att hålla reda på anser även läkaren Tove Petersen. I samarbete med danska Statens Institut for Folkesundhed har hon, med hjälp av upplysningar från lagstadgade skolläkarundersökningar, elevernas egna och lärarnas upplysningar, försökt att sätta siffror på bland annat de ungas beteenden och vanor. Inte bara när det gäller kosten, utan även inom många andra hälsorelaterade områden, till exempel trivsel, motion, rökning osv.

Skolundersökningen omfattar ca 3300 ungdomar och väntas bli publicerad i slutet av 1999.

Unga blir tjockare
De senaste undersökningarna ger ändå vissa anvisningar. En av de tendenser som är ganska tydlig är att antalet överviktiga ungdomar ökar. Samma tendens finns inom andra åldersgrupper i hela den industrialiserade världen – vilket WHO betecknat som en fetmaepidemi. – Vi kan också se att kurvorna har flyttats under de senaste 20 åren. De unga har inom alla åldersgrupper blivit tyngre och tjockare sedan 1971-72, och vi kan också se att de blir tjockare under skolåren.

På de ungas villkor
Enligt Tove Petersen finns det inga bevis för att det kostbudskap som förmedlas till medelålders män och kvinnor är rätt för växande barn som är fysiskt aktiva. – Om man förmedlar irrelevanta budskap är barnen inte intresserade av dem, säger hon.

Sundhedsstyrelsens ledamot Gitte Laub Hansen håller med Tove Petersen. Hon anser att det finns anledning att vara bekymrad – särskilt för de många feta barnen och ungdomarna. – Vi ska självfallet inte bara blunda, utan vi ska försöka nå dem på ett annat sätt än via traditionella upplysningskampanjer så att vi kan påverka dem indirekt. Det handlar om att utnyttja de personer som arbetar med barn och ungdomar, säger hon.

Denna indirekta insats har fyra ingångsvinklar:

• Den stödjande miljön ska stärkas


• De unga ska engageras


• Barnens och ungdomarnas höga kunskapsnivå och förmåga att söka information ska utnyttjas


• Bristen på praktiska färdigheter och erfarenheter ska motverkas

Tillgänglig hälsosam mat
Den miljö som de unga befinner sig i, och det nätverk av vuxna som omger dem, ska stärkas inom det näringsmässiga området, enligt Gitte Laub Hansen. En förutsättning för bra och sunda kostvanor är exempelvis att det finns bra råvaror att tillgå. En ny undersökning från Sundhedsstyrelsen visar att de danska skolorna inte kan erbjuda näringsriktig mat och dryck.

– Det ska de kunna och därför är det skolorna som ska påverkas. För om barnen har att välja mellan en kall läskedryck från en automat och halv-ljummet kranvatten, så väljer de självfallet läskedrycken – oavsett hur mycket vi informerar, säger Gitte Laub Hansen.

Men det är också viktigt att göra det populärt att äta den hälsosamma maten. Enligt Gitte Laub Hansen handlar det om att utfärda en näringspolicy, exempelvis på utbildningsinstitutioner och skolor. – Och det är inte bara de vuxna som ska utforma denna policy. De unga ska engageras och vara med och bestämma, understryker hon.

Inget behov av kampanjer
De unga anno 1999 saknar inte information och behöver inga upplysningskampanjer. De vet mycket väl vad som är sunt och osunt, och om de inte vet det kan de blixtsnabbt söka fram den kunskap som saknas. Det är hos familjens yngsta man får svar på det senaste. Det är tonåringen som behärskar sökandet på Internet. I stället brister det ofta i fråga om praktiska färdigheter.

Och det är inte en brist som motverkas i grundskolan, där man i Dan-mark har minskat antalet lektionstimmar i hemkunskap till förmån för matematik och modersmålsundervisning. Men Gitte Laub Hansen tror ändå att det kommer en renässans för hushållssysslor. Det avläser hon bland annat av det stora antalet sökande till hushållsskolorna i Danmark.

– Och även om näringslivet fäster stor vikt vid basala skolkunskaper som matematik och danska så efterfrågas kreativitet och social kompetens i allt högre grad, och det ställer nya krav på grundskolan, säger hon.

Svårigheten i dag är att lära de unga praktiska färdigheter som ständigt passar till utvecklingen. Att ge dem förmåga att välja själva i ett ständigt ökande utbud av varor och tjänster.