Barnfetman under lupp

Perspektiv Nr. 1-2004

Världshälsoorganisationen WHO arbetar med att färdigställa ett utkast till en global strategi om kost, fysisk aktivitet och hälsa(1). Arbetet har gett upphov till mycket debatt runt om i världen. Inte minst för att den vetenskapliga rapport(2) som utgör underlag för den globala strategin har gått långt när det gäller att lämna förslag på hur exempelvis fetmaepidemin ska bromsas.

Detta ska ses i ljuset av att det är första gången WHO betraktar näring som en väsentlig faktor för förebyggandet av kroniska sjukdomar – på samma sätt som alkohol och tobak – och inte som tidigare endast en fråga om behov av energi och näringsämnen. I rapporten talar man om att man har genomfört ett paradigmskifte när det gäller sättet att betrakta kostens och den fysiska aktivitetens betydelse för folkhälsan.

I Norden har processen satt fart på debatten om barnfetma. Hur illa är det hos oss, och hur förebygger vi att barn blir överviktiga och feta? Vi har valt att sätta barnfetma under luppen med en rad artiklar och en översikt som visar hur man ser på problematiken omkring barnfetma i Danmark, Norge och Sverige.

Tabell 1	Fakta om barnfetma i olika länder i Skandinavien
	Danmark	Sverige	Norge
Förekomst av övervikt/svår övervikt bland barn	År 1997 var 7-10% av barnen i klasserna 8-9 överviktiga. Cirka 4% var svårt överviktiga (feta). Nationella data finns inte.	Omkring 3% av barnen beräknas idag lida av svår övervikt och 20-25% är överviktiga.	Nationella data finns inte. Nya undersökningar från Oslo visar att 13% av 9-åringarna och 10% av 15-åringarna är överviktiga.
Utveckling senaste 10-30 åren	Man räknar med att antalet överviktiga och svårt överviktiga har tredubblats under perioden 1972-1997.	Övervikt och svår övervikt bland 7-åringar har ökat från 8,9% till 22% sedan 1989.	Antas vara ökande, men siffrorna är osäkra. Utvecklingen jämförs ofta med utvecklingen i Danmark.
Behov av mer forskning/nya forskningsinitiativ	Saknar grundläggande kunskap om vilka metoder som är mest effektiva både för förebyggande och behandling. Dessutom saknas kunskap om problemets omfattning på nationell nivå och om befintliga initiativ.	Stora behov både inom livsstilsforskning och medicin.	Behov av mer forskning om utvecklingen över tiden, etiologi och effekt av förebyggande och behandling.
Finns det nationella handlingsplaner med avseende på förebyggande och behandling av övervikt/ svår övervikt bland barn?	Ja. Regeringen utfärdade i mars 2003 en nationell handlingsplan mot svår övervikt. Uppföljning av handlingsplanen pågår och samordnas inom Indenrigs- og Sundhedsministeriet.	Regeringen har tillsatt en nationell ledningsgrupp för hälsofrågor och gett Livsmedelsverket och Folkhälsoinstituten i uppgift att ta fram underlag till en nationell handlingsplan 2004.	Nej. Handlingsplan finns inte, men år 2000 utarbetades en rapport om vikt och hälsa. Helsedepartementet har nu beställt en ny rapport för utvärdering av riktlinjer för behandling. Rapporten väntas bli klar under våren 2004.
Översikt över behandlingsutbud	Överblick över befintliga program finns inte, men man räknar med att det finns cirka 60 olika program runt om i landet. Kartläggning av befintliga behandlingsprogram förväntas vara klar om cirka 1 år.	Beslut om behandling och ambitionsnivå bör göras av barnläkare, enligt följande: Gruppbehandlingar, individuella behandlingar, familjeterapi och föräldrautbildning, olika dieter, lågkaloridiet m.m, kirurgisk behandling av svår övervikt, läkemedel(ej utbrett).	Behandlingsutbud för barn och ungdomar är bristfälligt eller saknas helt. Förslag till riktlinjer och åtgärder väntas i ny rapport.

Bred uppbackning av kampen mot barnfetma i Danmark

Av Mette Peetz-Schou, Master of Science, Köpenhamn.

Sundhedsstyrelsen och Dansk Selskab for Adipositas Forskning riktade för ungefär fem år sedan uppmärksamheten mot fetmaproblematiken med var sin rapport(1,2). De lade därmed grunden så att Danmark under ordförandeskapet i EU år 2002 kunde ta upp fetma på dagordningen, och i mars 2003 presenterades en nationell handlingsplan mot svår övervikt(3).

Uppföljning av planen visar att barn är en viktig målgrupp för många initiativ – både sådana som redan är igång och nya initiativ som utvecklas i kölvattnet efter planen. Även det danska Ernæringsrådet har gett ut en rapport om den danska fetmaepidemin(4) med ett förslag till en förebyggande insats bland barn.

Bristande kunskap och dokumentation
Trots att både handlingsplanen och Ernæringsrådets rapport är rika på förslag om vad man kan göra för att förebygga övervikt och fetma bland barn, betyder det inte att Danmark har en färdplan klar. Ulla Hølund, som var ansvarig för samordningen av den danska handlingsplanen och nu är ansvarig för Sundhedsstyrelsens insats när det gäller övervikt bland barn och ungdomar, säger så här:


– Det är fortfarande mycket vi inte vet. En stor del av det inledande arbetet består därför i att samla in nödvändig kunskap så att insatsen kan bli effektiv på sikt. Arbetet med handlingsplanen visade tydligt att vår kunskap om hur man så effektivt som möjligt förebygger och behandlar fetma, även bland barn, är begränsad. Därför har vi som uppföljning valt att dela ut totalt sju miljoner danska kronor till 26 projekt, i syfte att utvärdera pågående projekt(5).

En annan väsentlig uppgift som Sundhedsstyrelsen tagit på sig är, enligt Ulla Hølund, att få en överblick över hur det står till med barnfetman. Det finns några siffror från utvalda platser runt om i landet som är alarmerande, men det finns behov av en systematisk insamling av data om längd och vikt på barnen i hela landet – också för att man ska kunna följa utvecklingen på sikt. Sundhedsstyrelsen håller därför på att utarbeta ett övervakningsprogram som gör det möjligt att få fram de data som behövs på ett nationellt plan.

En bred insats
Inom danska Indenrigs- og Sundhedsministeriet arbetar man – som uppföljning till den nationella handlingsplanen – med att åstadkomma en översikt över vilka förebyggande initiativ som redan har startats inom de olika departementens ansvarsområden. Med kunskap om vad som pågår kan man bedöma var det saknas initiativ, och hur man kan få in förebyggande av fetma generellt i departementens arbete.

Exempel på andra departement som är indragna i arbetet är Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri, Undervisningsministeriet, Kulturministeriet, Socialministeriet och Trafikministeriet. Förebyggande av fetma – inte minst bland barn – påverkas av många olika politiska beslut som kan ha särskilt stor betydelse för barns möjligheter att äta hälsosamt och vara fysiskt aktiva.

Karina Andersen, kanslisekreterare i departementet med uppgift att sammanställa regeringens insats när det gäller övervikt och fetma, säger så här:
– Det är viktigt att hälsosam kost och motion blir en naturlig del av barns vardag. Och lyckligtvis ser vi att det redan har startats riktigt många initiativ, särskilt inom kostområdet. Men även när det gäller fysisk aktivitet händer det saker. Kulturministeriet har till exempel avsatt 24 miljoner danska kronor över en treårsperiod till ett projekt som har till syfte att säkerställa barns möjlighet att vara aktiva på fritiden efter skolan, utan att vara beroende av transport till och från en klubb. Och här inom Indenrigs- og Sundhedsministeriet har vi nyligen tagit initiativ till ett partnerskap som har till syfte att utveckla idéer om hur barn, som till en början inte har lust att röra sig så mycket, ska få lust att röra sig mer. Vi planerar att skicka ut en idékatalog efter sommarlovet.

Inom Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri arbetar man med en av de största satsningarna inom kostområdet. Det är projektet ”alt om kost – smag for livet!”. Som ett led i projektet erbjuder departementet en kombination av hotline, arbetsgrupp och hemsida – www.altomkost.dk – till alla som arbetar med eller vill arbeta med mat- och måltidsordningar till barn och ungdomar i exempelvis daginstitutioner, skolor och fritidshem. Genom ett samtal till en hotline får man tillgång till kunskap, och man får också kontakt med en arbetsgrupp – en rad experter som anlitats för åka ut i landet och hålla informations- och inspirationsmöten.

Andra initiativ rör både kost- och motionsaspekten. Det gäller till exempel Børnenes mad- og motionsklub, som utvecklas i samarbete mellan Hjerteforeningen, Tryg Danmark och Indenrigs- og Sundhedsministeriet. Här ska 3-6-åriga barn och deras föräldrar, som ett led i en abonnemangsordning från maj i år, tillsändas inspirationspaket med posten med idéer om hälsosam mat och motionsaktiviteter i familjen.

Bättre hälsa för barn och unga
Andra initiativ syftar till att säkerställa barnens hälsa i ett bredare perspektiv. Det gäller exempelvis Undervisningsministeriets projekt ”En skole i bevægelse”, där fokus ligger på barnens trygghet och trivsel i skolan generellt, men även rör strävandena att integrera fysisk aktivitet i hela skolans verksamhet.

Ett annat exempel är ”Sundhedstegnet”, en frivillig märkesordning för daginstitutioner, skolor, idrottshallar o.s.v., som ska rikta uppmärksamheten mot barn och hälsa. Kriterierna för att få märket har ännu inte utarbetats, men förhållanden som rör kost och fysisk aktivitet ska ingå på samma sätt som förhållanden som rör exempelvis rökning, alkohol och mobbning.

Alla initiativen ovan ingår i regeringens utspel ”Bedre sundhed for børn og unge”, som presenterades i november 2003. I utspelet nämns bekämpandet av fetmaepidemin som ett av fem huvudinsatsområden för att säkerställa en hälsosam barnkultur.

Behandling av överviktiga barn
Även när det handlar om den egentliga behandlingen är det inledande arbetet bra igång.

– När det gäller den egentliga behandlingen av överviktiga barn och ungdomar saknar vi kunskap – både om vem som gör vad och vad som fungerar, säger Mikala Utzon, forskningsassistent vid Learning Lab Danmark.
Hon har fått en del av de pengar som Sundhedsstyrelsen har lagt ut till projekt som uppföljning av den nationella handlingsplane